Företagande,  Ledarskap,  självledarskap

Om att ligga steget före…

Eller som ett av mina favorituttryck: Som man bäddar för man ligga. Det är onekligen ett intressant ämne. Helt enkelt för att det allt som oftast är lättare sagt än gjort. Själv har jag bäddat dåligt mer än en gång, men man blir bättre och bättre. Får man väl förmoda i alla fall.

I ett företag, och såklart i flera andra typer av organisationer, finns det olika typer av team och funktioner. Det kan vara ledningsgrupp, avdelningar, arbetsgrupper och så vidare. Och för att kunna ligga steget före är det nödvändigt att hela tiden ha känselspröten ute. Känner vi att vi har ett gemensamt mål? Är vi på väg åt samma håll? Håller vi samma tempo? Finns innovationsförmåga, energi och förutsättningar för att utveckla våra kompetenser?

Team är inte sällan väldigt känsliga för förändringar i exempelvis ledarskap, arbetsmiljö, struktur, organisationsförändringar och annat som ofta kan kategoriseras – eller åtminstone upplevas – som kriser.

Som idrottare förbereder man sig minutiöst för allt som kan hända. Och faktiskt också för sånt som knappast kan hända. Bara för att vara steget före, vara mentalt förberedd, att inte tillåta sig själv att bli överrumplad när det oväntade dyker upp. Eller för att sängen ska vara bra bäddad, om man så vill. Här tror jag att många har mycket att lära av våra idrottare såväl mentalt som fysiskt. Ledare med riktigt bra känselspröt känner av minsta reaktion, och de letar som besatta efter möjligheter så snart kontexten förändras. Och självklart ger sig en skicklig ledare inte ut på okänt vatten utan att vara förberedd.

Det finns säkerligen mängder av recept på vad man ska tänka på för att bädda bekvämt. Det jag personligen tror – och det får jag väl torgföra, det är ju faktiskt min egen blogg 😉 – är att en bra komponent för att bädda bra är att lära känna sina medarbetare. Och då menar jag inte bara till befattning, arbetsbeskrivning och yrkesmässiga färdigheter. Utan även på ett mer personligt plan. Det behöver inte alls betyda att man måste bli privat, utan mer förstå hur olika individer hanterar olika sammanhang, förändrade förutsättningar, vilja att förkovra sig och utveckla och så vidare.

Jag tycker också att man ska ha med i beräkningen att de första besluten inte alltid leder till målet. Men de kan leda dig till att begränsa en potentiell skada, så att man ligger lite mindre illa i sin inte helt perfekt bäddade säng. När man väl kommit en bit på den väg man tror på blir det oftast lättare att jobba vidare mot målet.

En sista grej, innan jag måste avsluta för att jag snart anländer till Stockholm för att vara med på kvällens idrottsgala:

Kom ihåg att medarbetarna är kompetenta och inget annat vill än att göra rätt. Utgå ifrån att de faktiskt klarar av att sortera och hantera information. Så informera, informera och sedan informera igen. Då kommer du att sova gôttare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *