Att sätta mål kan vara lika utmanande som att nå dem

Just nu går jag inte på gym på grund av ni-vet-vad. Men även tidigare år har jag faktiskt avstått från gymbesök just i januari. De brukar vara lite överbefolkade av alla som nyss tagit ett nyårslöfte innehållande midjemått, flås och lite nyttigare mat. Efterhand som veckorna går verkar lusten att leva det nya livet klinga av. Eller så har de kanske nått sina mål redan i början av februari? För där någon gång brukar det åter bli en beläggning man känner igen. Men om man nu inte är så ultraeffektiv att man löser årets mål redan i januari, hur kan man då få uthållighet i sin motivation?

Jag brukar bli tillfrågad om att komma och föreläsa på temat ”att sätta mål”. Man tänker nog att jag med min bakgrund som idrottare och civil yrkesbana har en viss kunskap på området. Och visst har jag satt upp många mål i mina olika roller (och nått en del av dem). Men det kan faktiskt vara knepigare än vad man tror. Det finns olika metoder och modeller som ska vara till hjälp när man sätter upp mål. ”Om man bara lutar sig mot den klassiska modellen SMART så blir allt bra.” Själv är jag inte helt förtjust i den modellen. Och ännu mindre i tanken på att det här med att definiera mål är någon sorts quick fix. Målen ska vara hållbara över tid. En vill ju nå dem.

Alla har en åsikt om mål och målsättningar. Vissa älskar att sätt mål, andra hatar det. För mig är mål ett sätt att ha destinationen klar, så att vi, när vi ställs inför olika hinder, har en ledstjärna som hjälper oss att göra vägval och prioriteringar. Självklart kan rutten ändras under resan, så jag ser det inte riktigt som vilken väg vi ska gå, utan mer var vi ska vara.

Tro det eller ej, men jag tror faktiskt att man med en tydlig målsättning ibland bör slå av på takten för att tydligare se alternativen och möjligheterna. En sak kan jag lova: som både orienterare och företagare har jag valt fel eller en längre väg många gånger. Inte sällan för att jag hållit för hög fart. Men jag lär mig kontinuerligt. Vilket är en del av njutningen. På jobbet arbetar vi mot mål som vi satte upp innan pandemin bröt ut, så vi har en rejält spännande resa framför oss då vi valt att behålla dem. Den resan kräver både bra fart och ibland stopp för eftertanke, för att vi ska nå våra mål. 

En annan sak som ofta slår mig är att många sätter målen först när motivationen redan är på topp. Jag tänker mer att vi sätter mål för att ge motivation. Visst, med ren motivation kommer man långt, absolut. Men mål som tillämpas för ett ge motovation tror jag hjälper oss att övervinna motgångar på ett bättre sätt. För är det någonting som 2020 har lärt oss, så är det att det kommer motgångar. Vi tvingas ibland att välja andra vägar, jag tror att alla kan skriva under på det.

Tänk på , när saker och ting inte riktigt går som man vill så leder det till nya kunskaper. Lärande är en nyckel till tillväxt. Jag tror att det finns ett citat som säger något i stil med att ”utan kamp finns ingen triumf”. Och så är det nog. Men shit vad kul det är när man får fira sina framgångar!