Ledarskap,  självledarskap

… Det analoga medarbetarsamtalet

Den titeln kanske kom lite oväntat 2021. Låter rätt gammaldags, eller hur? Men jag vill faktiskt slå ett slag för att försöka genomföra medarbetarsamtal ’live’ och ’IRL’, i den mån det är genomförbart i dessa tider. Om du är intresserad av livslång utveckling så är det här bland de bästa möten du kan ha.

Just nu genomför jag medarbetarsamtal med alla mina medarbetare, och vi gör det med den enorma fördelen att kunna genomföra dem under en pandemisäker promenad med den vackra Vänern som fondvägg. Man kan utan tvekan ha det sämre.

Nu är det ju så att jag börjar få några år på nacken och hamnar väl i kategorin ’medelålders’. Det innebär ju att jag har en viss erfarenhet, inte bara av de möten jag själv haft med mina medarbetare, utan även av de möten där jag själv varit medarbetaren. Jag tror att motiven och förväntningarna bakom medarbetarsamtal kan variera rätt rejält. Många företag genomför sina samtal rätt så plikttroget, mest för att de har något nyckeltal som säger att det ska vara så. Check in the box, så att säga. Sedan går livet vidare på ett slentrianmässigt sätt. Informationen som eventuellt kom fram kanske arkiveras någonstans. Eller så fångar man detta unika tillfälle, som det faktiskt kan vara, och fokuserar på att utveckla möjligheter och möjliggöra drömmar – både på det personliga planet, men såklart också för verksamheten.

Att medarbetarna i de allra flesta verksamheter är den viktigaste tillgången har sagts hur många gånger som helst. Och jag håller med. Så vad är väl smartare än att investera i den tillgången? Och är du chef kommer den investeringen oundvikligen att också bli i dig själv. För att inte stå och stampa behöver vi utvecklas. Med en framåtlutad och öppen approach kan du se till att den miljö du skapar bidrar till att du får reda på hur du fungerar som chef. Sanningen kan vara både tuff och obekväm, men som chef räknar jag med att du är medveten om att ingen utvecklas av att bara bli klappad medhårs. Tugga i dig och agera.

Det är dumt att missa ett tillfälle – eller låt mig spetsa till det lite; se till att aldrig någonsin missa en möjlighet att låta din medarbetare skryta loss om alla saker de åstadkommer, hur bra de löser oväntade gupp i vägen och vilka mål de överträffar. Och här tycker jag man ska inkludera även de till synes små vinsterna. Det är ju de som bidrar till helheten även om de till sin natur inte har högsta prio. Som en bonus får du en bättre förståelse för var dina medarbetares styrkor ligger. Och det är ju betydande ingångsvärden när du ska planera för framtida utveckling.

Jag tror också att den där tanken om att man ska skilja känslor från arbetet är både väldigt föråldrad och väldigt omöjlig att uppnå. Och kanske alltid har varit. Livet tar inte paus 40 timmar i veckan, bara för att det råkar vara arbetstid. Det är viktigt att skilja på personlig och privat, men det är också viktigt att förstå hur ens medarbetare verkligen mår. Skaver det någonstans så påverkar det. Är man harmonisk så påverkar det också. Därför påstår jag att det är viktigt att skapa en miljö där man uppmuntras och utvecklas att sätta ord på sina känslor. Det leder i sin tur till hälsosammare relationer, större välbefinnande och bättre motståndskraft. Oavsett om det är i jobbet, privat eller i något annat sammanhang. Dock tror jag att det kräver en skaplig portion mod för att komma dit. Har du läst mina bloggar tidigare hoppas jag att du inte får känslan av att jag tror mig sitta på facit. Jag är extremt nyfiken och har mycket kvar att lära. Men jag vet att jag utvecklas själv att alla samtal jag får vara en del av.

Kan det vara så att medarbetarnöjdhet leder till prestation och framgång, och inte tvärtom?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.